Nu har skogsmyrorna vaknat. Ingen höjdare... Igår var de framme också, men inte så många som idag. Det var precis svartbrunt med myror. Dottern tog en pinne och höll ner, hon sjönk ner ett par cm i bara myror som kröp på varandra. Pinnen blev full med myror en decimeter upp på bara några sekunder, sen släppte dottern pinnen.

Stacken har funnits ca 10-15 meter från vår tomtgräns i alla år som vi bott här. Första året gick bra, andra året började de irritera mig och var för mycket i trädgården, man kunde inte stå still utan att man hade myror på benen. Då fick vi veta av Anticimex att de söker sig till vatten, som vi då har runt vår tomt.. så vi fick tipset att vattna i skogen åt andra hållet så myrorna skulle dra sig ditåt. Vi fick även tips om att lägga myrr i en halvmåne sträng ett par meter från stacken åt våran tomt till. Det minskade effektivt myrorna som var på tomten och vi stod ut.

Det är ju mysigt med naturen och dess varelser och vi har ju valt att bo nära skogen. Visst hade vi myror på tomten och altanen, men de störde inte så mycket.

Förra året hände dock något, det var som om myrstacken exploderade. Vi hade hur mycket myror som helst. Det såg ut som om marken rörde sig där man stod. Jag kunde aldrig plocka vinbären för det gick inte att vara där utan att bli anfallen och biten av myrorna. Att hänga tvätt var en plåga och många gånger hängde jag inne bara för att slippa myrorna krypandes och bitandes på benen. Det fungerade inte med vattning och myrr längre, stacken har ju växt också så det är ju fler myror nu.

Då tog vi andra tipset, som jag egentligen inte gillade, för jag vill att de skall få leva ifred, men nu var det ju så jobbigt så vi inte kunde vara i en stor del av trädgården.

Vi satte ner ett järnspett i marken då det började bli höst. Meningen var att kylan från spettet skulle gå ner i marken och döda myrsamhället. Det har inte alls fungerat ser vi nu. Suck... Det verkar inte ens ha minskat på myrorna... Troligtvis skulle järnspettet ha suttit djupare, det är vad jag tror i alla fall. Myrstacken är ju lika stor under marken som ovan, om inte ännu större.

Ja, så nu står vi här och vet inte vad vi skall göra. Några säger hälla på bensin och tända eld. Jag säger, aldrig!! Fy, stackars myror, och miljön då. Och ännumer, om skogen börjar brinna då.. lyckat?...nej!

Flytta på stacken? Ja, det kanske man skulle gjort på hösten, inte rätt årstid för det nu. Sen är det ju bara den övre delen av stacken man får bort, de bor ju under jorden så jag tror inte så mycket på det heller.

Ja, så nu är det bara att se fram mot en trevlig sommar igen tillsammmans med miljontals myror som gästar vår trädgård. Mysigt... eller??!

Vet inte för vilken dag i ordningen som mina höfter och ben värker. Det är sååååååå jobbigt...

Ja, så, nu har jag fått klaga lite...

Ikväll hade dottern sin ridlektion. De hade uteritt idag. De red iväg i nästan en timme, i skogen och på vägar och ängar. Dottern var alldeles salig när hon kom tillbaka. Hon har aldrig ridit ut så förut. På förra ridskolan så kallades det för uteritt när de skrittade ett varv runt hagen med ridläraren gående bredvid sig. Sen red de in i ridhuset igen...

Själv stod jag ute i vårsolen och pratade med de andra föräldrarna. Men det var allt lite kyligt på kvällen, brrrrr

Nästa vecka tar jag nog med mig lite kaffe i en termos...

Var inne en sväng i stan tidigt imorse, såg då dessa änder vandra omkring mitt i centrum. De var duktiga och gick på trottoaren i alla fall. Jag hoppas de gick tillbaka till ån innan morgontrafiken i centrum började.